Porslinssamling

Kaffe är så het! Lovisa håller kaffekoppen mellan händerna, hennes frusna fingrar letar sig till värme. Liggande på ett fat bredvid finns två små nybakade kakor med apelsindoft. Blå bommor slingrar sig runt koppen med en verkligt levande känsla. Det är Dresden porslin från Gustavsberg. Den är inte så gammal men ursprungligen ritades dessa vackra blommor i Meissen på 1700 talet. Hennes blå ögon förälskades i den lilla kaffekoppen. Passionen för porslin sveper in henne i ett ljuvt mysterium. Månstrålarna från sommarnatt vävs med blå slingor på porslinet och dessa sena kvällstimmar fylls av dofter, ljud, planer …
Terriner, tallrikar, koppar, vaser travas i Lovisas kök på hyllplaner, i skåp, på bänkar. Det blev en ogenomtränglig skog av 100-tals historier som följer varje liten skönhet. Den styliga terrinen tillhörde Sofia, en notarius fru på 1800 talet. Kopparkastrullerna kom från ett stort härligt jugendkök på Strandvägen. Man tittar på dem och känner härliga dofter av mat. Lovisas mamma är övertygad att det gamla porslinet har något kvar av de mänskliga blickarna som vilat på dem, att de är som insvepta i ett dis av dessa människors dyrkan. Tankar och fantasier ledde Lovisa plötsligt från verkligheten till en plats där ingenting finns kvar av vad man verkligen upplevde. Men fyllig smak av kakor förflyttade henne tillbaks till bordet och täckte sinnet med mjuk eufori. Hon smakade på liknande kakor hos Nathalie, på hennes fest i våras, ett underbart recept!
Lovisa fyllde koppen igen och lätt berusad av det utsökta kaffets arom blev hon upphetsad igen, kinderna blev röda, hon började tänka på ”Willow” porslin. Bilder på tallrikarna berättar om två förälskade som förvandlades till två odödliga duvor, symbolen för en trofasthet som ger skönhet i livet och oskiljaktighet i döden. Den jaktkänslan är lika stark som längtan att flyga. Willow från Rörstrand säljs nu på auktion, hon bara önskar så våldsamt djupt att ha den, hålla den i sina händer, packa upp den från det prasslande, genomskinliga, silkeslena pappret och försiktigt ställa den på hyllplanet bredvid andra serviser.

 

Neringa Stjernman